lördag 10 augusti 2013

Kapten har synpunkter på Rederiet!

Natten i Falsterbokanalens inlopp blev inledningsvis otroligt skumpig. Bianca var förtöjd med extra linor för att besättningen skulle vara säkra på att ligga kvar i hamn även på morgonen. Rederiet tittade sömning på Kapten och frågade om han var orolig för Biancas förtöjning och han svarade nej. Då behövde inte heller Rederiet vara orolig för hon lita blint på sin Kapten.
Intressant hur vi människor vänjer oss vid olika situationer och förhållanden. I denna väldigt guppande hamn sov Rederiet fantastiskt gott hela natten utan att vakna. Kapten uppgav dock att han varit vaken och lyssnat ett par gånger. Frukosten i sittbrunnen och våra tyska grannarna som hoppade glada i kanalen och tog ett morgondopp. Det är en sak som Rederiet måste utveckla till nästa säsong för badadet i havet har inte legat på topp. Tror det beror på Flygkaptens skräckhistorier när Rederiet var liten om hajar, gäddor och sånt som gör att Rederiet måste se botten i klart vatten innan hon frivilligt hoppar i. Men det finns metoder för att komma över sånt också har hon hört.
Bianca kastade loss och hade en lång tur på havet hem till Höganäs. Kapten hade försökt lista ut hur vi skulle komma oss undan ja just det.... Nordanvinden! Nästan hela färden som tog dryga 11 timmar har Kapten sickat, sackat, kryssat, trimmat segel, satt på motorn, upp med seglen igen och till slut sa Rederiet till! NU VILL JAG HEM- SÄTT PÅ MOTORN OCH SLUTA MECKA SÅ FÖRB...!! Stora ord men herregud hur svårt kan det vara! Rederiet funderade ett tag på att hoppa av på Ven och lifta med Babords Fredrik som cyklade där men hejdade sig, gick ner och packade ihop ruffen, salongen och akterbädden istället.

Perfekt för en Tuborgflaska
Vid instrumentbrädan (om det nu heter så på båtspråk) hänger två plasthållare. Under vår gemensamma historia med Bianca har besättningen provat olika sätt att använda dessa hållare med glasögon, telefoner, vattenflaskor, kaffekoppar, glas osv och inget har direkt passat i hållarna. Igår kom besättningen äntligen på vad som passade. Kom ihåg att Bianca är ursprungligen fransyska och gillar livets goda drycker och det upptäcke besättningen nu.
Kapten och Rederiet pustade ut och kan nu fokusera på viktigare saker som de har funderat på.
En annan för sommarens nyheter ombord är orginalbordet som första åren inte existerade utan vid varje förtöjning och måltid fick besättning ta upp två stora plankor från Biancas källare och montera upp. Förra ägaren tyckte det var den bästa lösningen!! Det gav ett stort utrymme i sittbrunnen. Orginalbordet har stått i Rederiets och Kaptens garage hela vintern och Kapten har putsat upp det. Så där en gång per vecka har Rederiet blivit kallat till möte om huruvida bordet skulle ombord eller ej! Till slut fattade Biancas ledningsgruppsbesättning beslutet att ta ut bordet och provar! Bordet sitter nu på sin rätta plats. Biancas besättning och gäster har haft stor glädje, mycket god mat och dryck har inmundigats på och omkring bordet, härliga skratt rungat runt bordet.
När besättningen hade kommit en bit utanför Falsterbohamn tittade plötsligt Kapten på Rederiet (han brukar titta på Rederiet) och utbrister. "Tror din vita seglarkjol gjort sitt nu Rederiet! Den är inte fin längre utan ser smutsgrå och ser rätt så schabbig ut!" (att tvätta när man ligger i hamn ger oftast inte utrymme att sortera tvätten i färger utan allt åker in i samma tvättmaskin) Rederiet, som precis hade lagt sig tillrätta i sin vanliga solexponeringsposition, tittade förvånat på Kapten! Det brukar vara Rederiet som har synpunkter på Kaptens klädstil då han ska slita ut allt tills det knappt går att se hur plagget såg ut i orginalformat. Kapten är också en väldigt god Kapten som ofta ger Rederiet komplimanger så det var en mycket ovanlig kommentar från honom. Nu hör det till saken att Rederiet inte blev ens förolämpad utan tog det som ett fantastiskt tillfälle att få shoppa, för Rederiet är en väldigt lösningsorienterad person, en ny vit fin seglarkjol (och kanske lite annat också) svarade Kapten med ett leende "då slänger jag den för jag vet var jag kan köpa en likadan fast ny" !

Äntligen närmade sig Bianca Höganäs och där kunde det ha gott riktigt illa! Kapten har varit lite virrig idag och Bianca höll på att krocka med en annan segelbåt som låg på kryss över sundet. Det gick bra men besättningen blev lite skärrad. Kapten hade ringt till Hamnkapten och meddelat vår ankomst för att Biancas plats inte skulle vara upptagen av en semesterfirande båt från annan ort. Alltid lika spännande och det har hänt vid ett antal tillfällen att Bianca har fått ligga och vänta på den andra båtens besättning som i alla hast fått flytta på sig. Så såg det ut i Rederiets ögon även vid denna inseglingen. "Kapten- det ligger ngn på vår plats" Kapten svarade "nej det gör det inte, du tittar på fel brygga!! Ser du inte den nya körkortsinnehavaren som står och vinkar till dig!" Rederiet flyttade blicken,där stod han ju och Biancas plats var ledig. Nu var äventyret slut för denna sommaren!
Kapten och Rederiet sammanfattar de sju bästa upplevelserna på seglarsemestern 2013;
  1. Alla härliga släktingar och vänner som seglat med oss eller besökt båten (ankardrammen tog slut hela tiden)
  2. Fantastiskt väder och seglarförutsättningar (Rederiet har gått i bikini i 4 veckor)
  3. Provat segla på Östkusten med dess underbara naturhamnar (tack Eva/Peter för tipsen)(slipper bada pga av algblomningen)
  4. Alla måltiderna intagits ute och vistats utomhus med frisk luft i mängder. (förrutom när det regnat eller varit på restaurangbesök)
  5. Christiansö och Bornholm (Tuborg är gott och öarna är så vackra)
  6. Bianca, Rederiet och Kapten som har så kul tillsammans.
  7. Alla glada tillrop från er bloggläsare att ni följt med oss på resan!
Vi ses nästa sommar och Biancas ledningsgruppsbesättning kommer har möten varje månad för att bestämma vart Binacas för ska seglas nästa år!
Tills dess - sköt om er och njut av vardagen! Skepp o hoj!

Kapten & Rederiet

torsdag 8 augusti 2013

Tillbaka i stökiga bökiga Öresund!

Denna dagen har verkligen varit det skiftande vädrets dag! Började igår kväll med småregna precis när Rederiet och Kapten hade firat att de åter var på skånsk mark. Besättningen bejakade att inte bli blöta utan flög ner i i båten. Bloggade och la sig. Mitt inatten vaknade Kapten av att det öste ner och gick upp för att sätta upp kapellet. Kapten muttrade till Rederiet (som sov gott ) -" varför är det bara män som kliver upp och fixar när det regnar eller blåser?" Rederiet svarade -" för vi kvinnor sover" och fortsatte snarka enligt Kaptens berättelse imorse för Rederiet kommer inte ihåg alls att Kapten varit uppe. Efter frukosten hördes ett dovt muller och precis efter besättningen betalat hamnavgiften och Kapten lyckats slänga sin handduk, rena kalsonger och sitt schampo på sopstationen istället för soppåsen, kom åskan.
Mitt i det röda ligger Bianca bland alla blixtarna!
Å som det åskade och blixtrade. Besättningen trodde ett tag att åskaknallen träffat båtgrannen som det small eller var det den tyska båten som gick ut för en liten stund sen. SMHI hade 10 varningar -klass 1 idag. Vid 12 tiden hade det värsta dragit förbi och nu skulle vi till Falsterbo. En härlig seglats blev det med rekordhastighet på 8,5 Nm på en  kryss.

Då var det dags för brooppningen i Falsterbro
Missade broöppningen i Falsterbo med 10 minuter men hann före en annan tysk denna gången. Fick nu ligga förtöjda till en påle i 2 timmar och vänta på nästa broöppning. Rederiet passade på att vara effektiv och storstäda båten. Detta är dock inte speciellt svårt då ytan är minimal :-)!

Där gick bron upp! Inga cyklister kvar på bron!
En härlig kväll med Alska Bill blev det på den mysiga restaurangen i hamnen. Många seglarminnen och äventyr diskuterades. Alaska Bill berättade om sin fantastiska motorcykel tur från Texas till Las Vegas på en Harley och härliga segling med Ariel4. Han är en riktig äventyrare han Alska Bill. Biancas besättning berättade om de hoppande abborrarna i St Annas skärgård som ett spännande motdrag.
Det var lugn i kanalen men i hamnen blåser det tvärdrag och det kommer bli en väldigt skumpig natt. Kapten har förtöjt Bianca enligt alla konstens regler och inatt sover inte Rederiet i fören utan kanske i salongen om det inte är bäst i aktern. Vårt äventyr närmar sig sitt slut. Imorgon seglar vi sista sträckan hem till Höganäs, vinkar till Babords Fredrik, Jetset Ellen, Minigolf Frida och Sångar Olle när Bianca forsar förbi Ven. Imorgon kväll blir Rederiet och Kapten hämtade av familjens nya chaufför i Rederiets rödhätta.




onsdag 7 augusti 2013

Pärlor i havet!

Ber om ursäkt att det dröjt med ett nytt blogginlägg men tillgången av Internet har varit rent ut sagt obefintlig. Rederiets moder smsade och frågade vad som hänt med bloggen!! YR hade rätt väderprognos och Rederiet hittade ombord en tidning som gjorde olika bedömningar av tillförlitligheten på olika väderappar. SMHI låg inte direkt i topp och YR låg lite högre.

Utklippans fyr och Bianca
Vi klarade Utklippan som var en bedårande liten liten ö med plats för 60 båtar i en liten hamnbassäng. Det var mest tyskar och en och annan holländare. Bianca, efter förtöjning på Utklippan har fått smeknamnet " Lilla Jollen II". Den ena segelbåten efter den andra som var betydligt mycket större i foten än vår båt. Inga sälar fanns det att se som det stod beskrivet men en fin solnedgång och en god natts sömn bjöd Utklippan på.



En av många vackra solnedgångar sommaren 2013
Nästa morgon hade det blåst upp så vi seglade i en stark kryss mot Christiansö. Rederiet stog vid rodret och följde ett vitt segel i horisonten som förmodligen hade samma destination. Kapten är lite motsträvig när det gäller nya öar och så även till Christiansö. Vi fick en rekommendation att besöka denna men första gången vi passerade ville INTE Kapten segla dit. "Vi tar det en annan gång" efter att ha tittat på sjökortet. "det ser lite bökigt ut att förtöja och få plats". Stefan i Västervik, som för övrigt är en hyvens karl, berättade inlevelsefullt om sina seglatser mellan Västervik och hemma hamnen på Västkusten. "Från Utklippan till Christiansö är det bara 40 Nm och sen seglar du rätt över till Ystad eller Trelleborg". Denna informationen karlar emellan gjorde tydligen susen för nu var Kapten så på hugget. (Rederiet hade fått informationen tidigare från en kvinnlig jorden runt seglare, men vad hjälpte det?). Bianca forsade fram kraftigt lutandes åt styrbord och med en fart av 7,6 Nm.  Vi fick under en kort stund sällskap av ett liten flygplan som kollade läget och vinkade till oss med sina vingar. Kapten blev nästan lite avundsjuk för han vill gärna själv flyga också.  Kom fram efter 5 timmar till denna lilla fantastiskt söta ö. Har ni aldrig varit där så är det en stark rekommendation att ta färjan antingen från Ystad eller från Simrishamn. Kan hyra ett av de sex rummen som finns på Gästgiveriet eller ta färjan hem efter en dagsutflykt. Kapten var lyrisk och sa att det var den finaste platsen han någonsin besök. (tror det vara alla fina stenmurarna som Kapten är helt galen i förrutom vedstaplar som är ett annat favoritögongodis för Kapten). Men den lilla ön med sina 100 året runt boende är onekligen en fantastisk liten pärla i havet.
På väg till skolan på ön
Kapten och Rederiet badade från bryggan och gick sen på sightseeingtur.

Massor med grodor som var överallt

Påtagligt fina trädgårdar och massor med olika grodarter hoppade omkring i gräset och på stigarna så Biancas besättning fick se efter ordentligt var de satte fötterna.
För första gången på hela resan har besättingen sovit till kl 09.00!! Annars har besättningen varit uppe med tuppen och somnat när solen gick ner. Rederiet har provat förens hytt inatt för kluckandet blev för bra. Plötsligt vid frukosten kom en båt in och ur stiger massor med exotiska turister från andra sidan jorden.

Tror de tyckte vi var lika exotiska för de log och tjuvkikade in och ner i båten. Våra tyska grannar berättade att det hade landat en stor fågel från Nord Atlanten precis brevid deras båt! Tyvärr missad Kapten den!
Biancas besättning hade tänkt stanna en natt till på den vackra ön

Fantastiska hus och trädgårdar
men Rederiet börjar längta hem efter sina ungar där för övrigt den yngsta klarade sitt körkort idag. Kapten kliade sig i huvudet och sa "herregud kvinna bestäm dig" Igår skulle vi gå till Bornholm och nu säger du " kasta loss nu ska vi till Ystad". Vi kastade loss och mötte två fina segelfartyg utanför hamnen och förstod var de exotiska turisterna kom ifrån.

Charterturisternas båt
Mot Ystad och ... motvind iallafall en liten stund och efter vi lämnat Bornholm bakom oss kom en fin vind och vi seglade i en härlig kryss. Rederiet har känt sig lite krasslig idag men det räckte med en tupplur och en stor portion spagetti med tillbehör så var hon på benen igen. Vi gick hela vägen till Abbekås, en väldigt söt skånsk hamn.  Kapten började plötsligt, när Bianca närmade sig hamnen, att öka farten och plötsligt var det tävling mellan två segelbåtar vem som kom först in!! Rederiet blir alltid anklagad för att vara väldigt tävlingsinriktad men det är ingenting mot vad Kapten är. Att ringa till Hamnkapten i de olika hamnarna som vi varit in i har visat sig vara så bra. Även denna gången blev vi anvisad en mycket bra plats, därav kapseglingen in till hamnen. Men den tyska båten förstod inte svenska och hade inte talat med Hamnkapten så Biancas plats låg orörd. Kapten gjorde en urtjusig fickparkering och folket som satt och såg på stog upp och applåderade :-) (Rederiet gav order till applåder och de två pensionärerna blev så rädda att de klappa för att undvika Rederiets ilska).Vi firade vår skånska ankomst med ett restaurangbesök och en Skåne aquavit. Imorgon ska det bli .. enligt SMHI uruselt väder på eftermiddagen, på YR uruselt väder på morgonen, TV 1 en annan prognos och på TV 4 ytterligare en prognos. Ja det får bli vad det vill för vi ska vidare till Falsterbo och träffa Alaska Bill imorgon.



Christiansö





måndag 5 augusti 2013

Högtryck, sol och ...... ingen eller motvind

Efter ett par dagar i sus och dus med JetsetsEllen, MinigolfFrida, SångarOlle och Frederik den store hamntilläggaren, (som för övrigt tog tåget hem till Västkusten idag), blev det igen lite tomt på Bianca.
Kapten har lite svårt att komma ihåg städerna här runt Öland som börjar på K så han har döpt alla städerna till Karlshamn. I  gårkväll besökte besättningen Kalmar slott, en stadstur i den fina staden som är väl värt ett besök. Fin hamn och ett sagolikt fint väder. Ett sagolikfint väder har vi för övrigt haft för det mesta så Rederiet har inget att klaga på. Ja det skulle kanske vara vinden då!! Ibland är det helt vindstilla och för det mesta är det hmm fel vind för Biancas färdriktning. Rederiet ska lämna in ett förslag till nästa år att Bianca seglar endast i Öresund för då kan vi följa vinden och bara gå en kort sträcka till hemmahamnen för motor. I hamnarna har nu de svenska segelbåtarna seglat hem till sina hamnar och börjat vardagslivet igen och nu har tyska, holländska segelbåtar intagit hamnarna istället. Förutom Biancas seglarkompis Röde Orm och Mascot 33 som har varit Biancas följeslagare i de senaste hamnarna som vi legat i. Kapten har laddat upp för att Bianca ska klara att ta sig till Utklippan och sen över till Christiansö (DK). Väderapparna säger lite olika prognoser så antingen blåser vi inne (enligt SMHI) eller så går det finfint enligt YR. Vi går för motor oavsett vind idag för hoppsan det är visst motvind. Kära läsare, besättningen på Bianca hoppas att ni kan bärga er nyfikenhet vart vi hamnar ikväll men håll tummarna att YR har rätt för då är vi äntligen på denna mytomspunna ö Utklippan som ska vara så vackert.

söndag 4 augusti 2013

Då var det vi igen - Lerumsmatroserna

Nu är det vi som har makten över dagens inlägg, 4 tappra hjältar från Lerum. Ni som följde bloggen förra året kanske känner igen oss eftersom vi hängde på Bianca då också. Under denna helgen har vi bryggseglat, spelat minigolf, Yatzy, sprungit Estelles Promenad, seglat i bikini (!) och druckit gröna drinkar. Här kommer vår sammanfattning!
Gröna drinkar på Hotell Strand




Att bryggsegla i Borgholm, nära Hotell Strand, har sina för och nackdelar.

Fördelar:
1) Man har nära till dom gröna drinkarna.
2) Man kan ta en springrunda och sedan hoppa i havet och svalka sig.
3) Man sover gott utan gung och kluck (iallafall i förpiken)
4) Man kan ha Yatzy- afton, det tycker Babords Fredrik om, han är alltid väldigt glad efter...
5) Man kan sola på däck, länge. Matros Ellen har uttnyttjat den möjligheten till max
6) "Ottos Glass" ligger nära och första glassen inhandlas runt 11 då Matros Olle och Matros Frida hänger på låset.
Solnedgång i Borgholm

Nackdelar:
1) Man kan lätt bli störd av små fiskebåtar som spelar dålig schlager- musik.
2) Nattklubben ligger 50 m från Bianca.

Vi har planerat hämd mot de små fiskebåtarna som håller en vaken till 4 på morgonen. Vi måste först köpa de fetaste högtalarna man kan hitta och sedan be Babords Fredrik sätta på en 16- timmar lång opera som vi drar igång 6 på morgonen (på högsta volym), då de partyglada besättningarna precis gått och lagt sig. Även fast man blir lite irriterad så bestämmde vi oss för att inte genomföra vår plan.

Rederiet, Babords Fredrik och Matros Ellen har tränat inför Vasastaffeten som går av stapeln i slutet av augusti. En runda bort till Solliden blev det där det besvikna löpargänget hade förväntat sig en titt på huset. Löpargänget försätte runt knuten där Rederiet hittat en stig längs staketet, löpargänget kände sig som smygfotografer där de fick ducka för rosenbuskar och stora träd. Snubbelrisk fanns även då stigen var väldigt stenig. Tillslut kom löpargänget fram till en grind där man kunde ringa på porttelefonen men löpargänget kände att det var att gå för långt om man ville få en titt av Solliden.
Vi fick se Solliden från Biancas däck istället

Babords Fredrik har haft en irriterande tur under dessa 3 dagar. Under Yatzy- tuneringarna och minigolf rundan kan man säga att resten av Biancas besättning planerar revansch!!

Hela Biancas besättning spelade igår minigolf. Som ni kanske redan förstått vann (såklart) Babords Fredrik. Igen. Men det var inte han som stod för snyggaste slaget. Som ni kunde läsa igår gjorde Matros Frida hela Borgholms minigolf spelare förvånade. Det var på bana 13 som hon la ner bollen, kollade noga på hålet, 3 m bort med en sandgrop imellan, gjorde en proffsigt slag och satte rakt på flaggan och ner i hålet. Matros Frida jublar och en snygg 1:a skrivs i protokollet.

Biancas besättning vaknade tidigt och löpargänget gav sig ut på ännu en löparrunda, men Matros Ellen klagade på skoslav och fick avbryta efter 3 km. Väl tillbaka på Bianca slår olyckan till för Matros Ellen igen och ett litet skärsår syns på lilltån. Vilken tur att Rederiet har Första Hjälpen ombord!
Rederiet agerar sjuksyster

Vi kastar loss från Borgholm i solsken och 25 grader, rekord för Lerums matroserna som bara har seglat långt med Bianca i Norge där det var underställ, jeans och jacka som var klädsen. Nu låg Rederiet, Matros Ellen och Matros Frida och bättrade på brännan och sjöng högt "Sommartider hej, hej". Härligt!! Wow tänkte Lerums matroserna, kan man segla i bikini utan att frysa??? Jajjemensan
Jobbar på brännan!
 

Vi tackar för den här gången på Bianca, ses snart igen!
På väg mot Borgholm!







Men sa Rederiet, då kanske vi är släkt?

Solnedgång i Borgholm
Biancas besättning hade avnjutit av en fantastisk solnedgång och en god pizzabuffe som Rederiet hade tipsat om. Gjorde Borgholm igår kväll medan Kapten sjåpade sig i båten med sina myggbett. En fantastisk solnedgång som vi sent kommer glömma.Frukosten intogs av nästan hela besättningen förrutom Babords Olle hade varit uppe sent och lyssnat på musik från hotellet så han fattades oss:-)

Alla utom Olle åt frukost idag för han sov


Delar av Vasaloppslaget
Rederiet som ska springa långa lopp hade kommit av sig i Stockholm skärgård men Barbords Fredrik och Matros Ellen fick ordning på rodret och nu skulle det springas. Sommarens varmaste dag kördes det intervallträning på Estelles Promenad inför Vasaloppsstafetten i augusti. Rederiet har tränat mycket men Lerumsmatroserna sprang lätt om henne.

En litteraturdiskussion uppstod på Bianca om hur man kan beskriva människor och plötsligt visade Kapten sin fina dator där man kan rita på skärmen.
En figur som en tidigare hade kallats för lilla hjärtat men som inte ansetts etiskt rätt blev föremål för ritbordet. Rederiet blev föremål för kreativiteten och  plötsligt blev Rederiet lillahjärtat av Biancas besättning.


Lilla Hjärtat Bergensjö
Lilla hjärtat alias Rederiet blev befalld av Kapten att gå till Apoteket och hitta lämplig medikament till myggsticken. Allergitabletter, sprit och vita foppatoffler blev dunderkuren.
Kaptens nya foppatoffler
Kapten matchade en hel del av de övriga gästerna i Borgholm med sina foppatoffler. På väg till apoteket diskuterade besättningen olika efternamn och det visade sig att de två släkterna hade ett gemensamt namn. Rederiet tittar på Matros Ellen och utbrister- jamen då är vi ju kanske släkt!! varpå Barbords Fredrik, som för övrig är Rederiets bror, börjar storskratta och säger (helt självklart för Rederiet egentligen), men Rederiet, vi är ju redan släkt!! Nu uppstod en liten förvirrad stund då Rederiet hämtade in sin värdighet igen. - jaja så är det ju :-)

Nya kajplatsen
Bianca har seglat idag men nog den kortaste sträckan detta året. Blev lite stökigt på bryggan där Bianca blev förtöjd. Hamnvakten kontaktades och han kom ut och tipsade Kapten, som stod i sin rosa Göteborgs Tshirt med texten på sin breda bringa "Drömprinsen", om en bättre kajplats. Hamnkapten tittade på T-shirten och sa: Hmm är det damen där borta som köpte den till dig? och tittade åt Rederiets håll. Kapten nickade och tyckte uppstod mellan de olika kaptenerna. Nu var de vänner för livet!








Bianca har fått storhetsvansinne
Den stora minigolf turneringen i Borgholm tog plats idag. Rederiet var ff lite sur på Babords Fredrik efter förlusten i Yatzi och nu skulle det bli en annan utgång av turneringen. Dagens absolut snyggaste slag stod Matros Frida för som satte ett super snyggt hole in on och  Matros Frida själv blev lika förvånad som resten av Borgholms turister. Resultat av minigolfen berättar Rederiet om en annan gång :( Barbords Fredrik sken som en sol hela kvällen dock.




bye bye - puss puss sa Kalle Anka
Barbord Fredrik lagade en utomordentligt god middag men hade missat efterrätten så Borgholms Strandhotell fick besök sent av Biancas besättning. Kapten hade sett att det serverades Creme Brulle och det kan han absolut inte motstå.



Mycket skor blir det ombord på Bianca

fredag 2 augusti 2013

Om myggor och andra observationer

 
Kaptenen har inte varit så aktiv i skrivandet av denna blogg som förra året. Det förklaras med att Rederiet har skött uppgiften med elegans och Kaptenen inte känt att han hade något av betydelse att tillföra. Under resans gång har Kaptenen trots detta gjort vissa observationer och reflektion som han tyckte kunde sparas till ett bra tillfälle, och anledningen finns just idag.
Lerummatroserna redo att borda Bianca.

Det har sig nämligen så att Kaptenen under seglatsen i 08-området blev svårt attackerad av små blodtörstiga flygare som, troligen för det mesta nattestid, tillförde Kaptenen ungefär förtio myggbett.
De flesta finns på och under Kaptenens fötter och orsakar stort besvär för Kaptenen. Kaptenen har konsulterat kunniga personer i Tarns sjödirstrikt som anbefalade att tvätta med lemplig sprit (inte ankardram). Myggbett som ständigt "klias" blir lätt irriterade, svullna och lite infekterade. Så är det med Kaptenens många bett som gör det komplett otänkbart att ta på skor och gå på land tillsammans med Rederiet och den nya besättningen som anlände från Lerum. Fast Kaptenen har hjältemodigt provat, men det var som att sticka fötterna i en tjock brännässla eller en hink med bränmaneter. Det kliar inte, det brinner!!!! Medan "gänget" roar sig i Borgholm på Öland sitter Kaptenen ombord, tvättar myggbett med Gin, smör på lite Voltaren och gör sina noteringar. Så är det!

Rederiet dokumenterar en vällyckad expedition på land.


Innan vi besvärar er med dagens noteringar, kan vi snabbt återvända till Rederiets födelsedag som firades på restaurant. Det blev champagne, oxfile, rödvin och vaniljglass från ett kök som levererade på tillfredställande nivå. Åter på bryggan diskuterade Kaptenen och Rederiet vem som hade störst behov för hjälp att hoppa ombord (vi var tvungna att hoppa i den här hamnen), men Rederiet hade ju födelsesdag så Kaptenen risikerade hälsan, hoppade på bogsprydet, vände sig om och räckte elegant ut handen till Rederiet som redan var i luften...och med stor precision eller lite tur landade där hon borde. Bredvid låg Najaden med sin kolfibermast och blankputsade skrog. Nu med sex blåa ledljus tända i nedre spridare. Ett vacker ljus i nattmörkret och avundsjukan hotade Kaptenen som tillrättavisades av Rederiet för sitt svek mot Bianca.
Orsakat av Kaptenens intensiva lidande har Rederiet under dagen tagit komandoet även vid rodret under dagens etapp mellan Byxelkrok och Borgholm, något Kaptenen inte motsatte sig. Rederiet har löst uppgiften på bästa möjliga sett: navigerat med stor säkerhet (inte genat vid några prickar och gått på grund), på egen hand beslutat att ta ned storseglet och genomfört uppgiften utan ingripan av Kaptenen. Mycket bra! Nu ligger vi förtöjd i Borgholm vid samma brygga som förra gången och Rederiet är på land och jagar gröna drinkar.


Rederiet navigerar Bianca med stort självförtroende...
Under seglatsen har vi noterat att myndigheternas lagstiftade påbud att man inte länger får skita i sjön men måste ha en tank ombord som töms vid behov i en hamn med en sugmanick, även måste ha kommit sjöfåglarna till känna. Dom skiter på speciella små öar som ni kan se på bilden nedan.

Det är inte tillåtit att skita i havet. Då måste man ju hitta ett lämpligt ställe på land
om man inte har en båttoa som kan tömmas på land.

Men får man skita i träden?



När dom inte hinner till sina ödass, slipper dom skiten på en lämplig segelbåt, något Kaptenen fick erfara när vi låg i naturhamn och en mås flög over, riktade in aktergattet och prickade Kaptenens tröja, handduk och Biancas båtdynor med sin otrevliga bomb. Får man svära?
 

Och nu tar algblomningen till för allvar...


torsdag 1 augusti 2013

Å firandet fortsätter....

Ibland känns det som en motorbåt hade varit alternativet för (inte  Kapten) och Rederiet efter många timmars motorgång. Stefan i Västervik hade rätt - upp till Stockholm = motvind och söder över sydvindar = motvind. Men som seglare ger man aldrig upp (Rederiet ibland kan erkännas). Biancas trotsade dock Stefans siande med att segla några timmar både med god vind och sol. Sen kom regnet helt enligt prognosen men inte i den mängden som Bianca råkade ut för dagen innan.

 
 
Rederiet har sicksakat i den smala leden och navigerat enligt alla konstens regler. Ett tag trodde nog de andra båtarna att Bianca var full för det blev lite grunt på ett ställe och paniken höll på att blomma ut men som tur är är Rederiet gift med en väldigt lugn Kapten och Bianca tog sig förbi helt fint.

"Vart är vi på väg?" är en väldigt vanlig fråga ombord och nu var det batterierna i mobilen eller en naturhamn som stod på spel. Det blev en vacker naturhamn i den vackra Västervikska skärgården. Bröllopsmiddagen bestod av spagetti, köttbullar och tysk korv (väldigt god Marianne) och vi delade en öl. Alla ben och armar fick sin ankardram dock :-)

Kväll i vår naturhamn.

Eftersom besättningen hade lämnat hamnen kl 06.00 på morgonen så släcktes ljuset strax efter nio. Imorgon är en viktig dag. Redereriet fyller år och det skulle firas med hallonfil och ett morgondopp.
Rederiet vaknade av att kapten stängde dörren och började skramla i köket.



 
 
Sängen hölls inte varm utan Rederiet klev upp och Kapten frågade var hennes födelsedagspresent blivit av (som hon för övrigt betalat själv, men Kapten påstod att det var hans idé och att den var väldigt snygg på Rederiet)  En fin morgonrock fick Rederiet. Solen sken, fåglarna kvittrade och VINDEN låg i väst och lurade. 07.45 stod Binacas besättning inte ut med mer härlig Naturhamn utan satte segel och har seglat hela dagen i härlig vind och sol.

Några sjömil nord för Kungsgrund....
Kapten tyckte att vi skulle gå till havs och inte följa autobahn. Nagiverade ut i det orena vattnet med massor med grund ovan och under vattnet. Titta säger Kapten och pekar ut i horisonten, vad den båten ligger på en skarp kryss. Segelbåten som låg på kryss gjorde det länge tills Bianca kom lite närmare. Men, sa Kapten, den har ju inga segel utan jag tror den har gått på grund. Nädå, sa Rederiet, som är närsynt, det är ett skär med ett sjömärke på. Vi seglar dit sa Kapten. Mycket riktigt var det en segelbåt som långt ute i havet hade gått på grund. Ett litet grund långt ute till havs i öppet vatten. Visst fanns det ett östmärke bredvid och seglaren hade av någon anledning gått på västsidan och som oftast kan det gå bra för en midre båt, men her hade dom inte tur och gick rakt på en sten rätt under vattenytan. Ett otäckt syn och en bra reminder: hur viktigt det är att navigera nogrannt och inte chansa, (i alla fall för mycket menade Kaptenen).d Rederiet såg att Kapten blev lite skakad, men tröstade honom med att det aldrig skulle hända honom (bara förra året utanför Bergen var det nära).



....finns en sten under ytan man ska akta sig för. Inget roligt syn.
 
Öland i sikte och Kapten hade lovat Rederiet en middag i kväll. Vart är vi på väg?, frågade Kapten igen eftersom det ännu inte var fastlagt. Byxakrok hade Rederiet hört var bra så dit styrde Bianca. Kapten lämnade över rodret till Rederiet, som nu börjar bli riktigt varm i bikinin, och i Byxakrok ligger Bianca nu brevid en sprillans ny Najad på 44 fot, (ägs av en tysk som spolat av hela båten och putsat alla fönstren). Rakt akter ligger en 49 fots Hallberg Rassey. Kaptenen börjar prata om risk för att smittas av "tre fots sjukan".





onsdag 31 juli 2013

Nio års lycka

Rederiet och Kapten vinkade av sina avmönstrande matroser och satte kurs söder över. Det är alltid lite tomt ombord innan besättningen har hittat tillbaka till sina invanda rutiner dvs Kapten seglar och Rederiet solar, dricker kaffe och tittar beundrande på Kapten. Ska nämnas att ibland är det tvärtom dvs Kapten tittar beundrande på ett soldyrkande Rederikvinnfolk. Gårdag gav vindkast upp till 14,7 Ms och Bianca mötte regnet som var från början en klass 1 varning, men som nu var bara förb... blött.  Besättningen orkade kämpa på till Oxelösund och där förtöjdes Bianca på sin alldeles egna plats. Oxelösund är den kluckfria Allsång på Skansenhamnen för oss. Bianca låg förtöjd i samma hamn för en vecka sen. Kapten och Rederiet är väldigt bra på väder  och funderar på ett karriärskifte till meteorologer efter att ha laddat ner alla tänkbara appar, gribfiler . När det är sol säger besättningen  " en bra prognos och när det ska bli regn " det är säkert en felaktig prognos" En TV 1 meterolog såg vi förövrigt i Sandhamn och besättningen vara nära att påpeka att väderprognosen, som Flykaptenen hade sagt, sög!! Eller så berodde just den dåliga prognosen på att hon ( Kaptens favoritmeterolog - hon seglar) hade semester.
Besättningen beslutade att kasta loss, efter analysen från alla meterologapparna,  kl 06.00 för att komma längre söderut innan regnet skulle komma igen vid 11 tiden. Sagt och gjort blev det  en tidig kväll. Vid midnatt väckte Kapten Rederiet ( som trodde väckningen berodde på för djupa andetag) men det var Rederiets barn som behövde lite vägledning.
Rederiet håller verkligen av sin Kapten för idag är det nio år sedan de gav sina löften till varandra att älska varandra i nöd och lust <3 Lust är när solen och vinden är på topp och nöd är när Biancas Kapten och Rederi står samman i regn och rusk vid rodret. Rederiet väckte sin Kapten imorse med ett ömt godmorgon och Kapten tittade  ömt på Rederiet och svarade " Fy f... Vad jag har sovit dåligt" Morgonen började nästan som en väderprognos:-)  Det är en underbart solig morgon och vi seglar. långt ute i havet längs Ostkusten. Godmorgon!

tisdag 30 juli 2013

Hotlips och Flygkapten mönstrar av i Nynäshamn

Efter att, i åratal, ha följt Biancas äventyr i Nordiska vatten på bloggen, känns det fantastiskt att äntligen få vara med ombord.

Hotlips på fören.
 
Vi följde Biancas färd mot det, som vi storslaget kallade Sveriges solsida, på Marine Traffic Appen. Till slut var det dags att mönstra på och en febril verksamhet utbröt hemma med matlagning, systembesök och packning. Allt för att kunna stå på bryggan i Waxholm på angivet klockslag.
Solen sken och det var härligt varmt. Stockholms skärgård var så där vacker som bara Stockholms skärgård kan vara.

Och där kom Bianca inseglande i Waxholm, tryggt framförd, mellan en massa 08 båtar, av den omskrivna kaptenen, och med det likaledes omskrivna rederiet strängt övervakandes framförandet.
Efter en snabb näbbstuds mot bryggan stod vi så äntligen på Biancas trygga däck.


Flygkaptenen som äntligen lärde sig navigera...
 
Hotlips har erfarenhet av skärgården, så vi tänkte bjuda Bianca på ett potpurri av härliga vyer och ankarplatser, men vädrets makter ville annorlunda. Vi fick äta upp våra storslagna ord.
Första kvällen blev helt perfekt i kvällssolen, men redan på förmiddagen nästa dag slog dimman till. Vi fattade nada. På fastlandet rapporterades strålande sol och 28 värmegrader, och vi seglade runt i mjölke, utan möjlighet att peka ut dom finare vyerna som vi planerat. Allt överstigande 500 m låg dolt.

Trots att vädrets makter inte varit med oss har vi haft några fantastiska dagar ombord på Bianca. Vi har ätit gott, både ombord och på utvalda skärgårdskrogar. Vi har sovit som grisar i förpiken. Vi har upplevt Stockholms skärgård i ett långsammare och mer värdigt tempo än vad vi blivit vana vid. Vi har återknutit bekantskapen med segling och det har varit underbart. Inget är med rofyllt än att sätta segel och stänga av knotan. Tystnaden blir total, och plånboken sväller.
Tusen tack till Kapten och Rederiet för att vi fick uppleva Bianca I.R.L. Nu blir det ännu roligare att följa bloggen när vi vet hur det känns att trampa Biancas däck.

 
Dimmiga hälsningar och Bon Voyage
Flygkaptenen
Hotlips




måndag 29 juli 2013

Fejan och underbara Skärgården

Bianca på berget
Biancas besättning vaknade efter en skön lugn natt i en underbar Naturhamn. Nog för att en och annan ankardram slank ner men så många hade besättningen inte hällt i sig så att det var totalt dimma. För dimma har vi haft i dagarna två!! Fint i skärgården! Inte en ö så långt ögat kan se. Bianca la till snabbt i Rödlöga för proviantering och sedan gick det vidare till Fejan där besättningen hade en bokad tid på restaurangen. Duktigt fullt på bryggan så Kapten fick äntligen prova dragen och förtöja på en klippa med Bianca. Ingen bottenkänning och bra prov för draggen att den satt på plats ordentligt.

Så mysig liten ö och där Biancas besättning intog en middag intog i gamla Obduktionsalen på ön. I slutet av 1800 talet hade man använt ön till flyktingar och Kolerakarantän.  Även OD kören som passerade efter en turné i Ryssland var tvungna att stanna för att inte föra in smittan i Sverige. www.fejan.se Morgonen efter restaurang besöket låg fortfarande i dimma. Kapten och Flygkapten fattade gemensamt beslut att nu går vi till Sandhamn. Ut i dimman och den ena spökbåten efter den andra mötte Bianca. Hotlips informerade lite nonchalant att "nu grabbar går vi i leden för färjorna till Finland" Det blev vi varse om efter en liten stund då 1:a färjan gav sig till kännan och Rederiet hoppade ett par meter högt av skräck, Bööööööööööhhhh! först en gång och sen ett par gånger till. Besättningnen spanade in i dimman och alla sa samtidigt -nu kommer den! Var, var var och plötsligt ser vi fören på färjan. Mäktigt!

Där är den!
Kapten och Hotlips diskuterade nu var Flygkapten och Rederiet kunde få sin medicin av sol idag för nu var vi trötta på dimma. In i alla apparna och Hotlips, Flygkapten konstaterade kallt att hemma på deras gata i stan var det minsann sol och mycket varmt!! Eller på Arlanda som är Flygkaptens referensram för väder. Bianca tuffade närmare in mot Stockholm och nu kom äntligen solen och vinden och vi hade en härlig seglareftermiddag innan dimman slog till igen.

Hotlips








Sandhamn
Hotlips och Kapten ville så gärna visa Rederiet och Kapten Sandhamn! Rederiet läste recensioner på Hamnguiden och det var inga positiva omdömen alls. Äsch sa Hotlips det stämmer inte, jag har varit där! Seglade snyggt in i Sandhamn och där var det full kaos och tvärfullt. Flygkapten och Hotlips såg lite snopna ut och Rederiet frågade Hotlips när hon var här senast. Öh det är väl 10 år sen! En snabb proviantering och sen gick Biancas för mot KMK Kungliga Motorbåts klubben! En fantastiskt fin hamn med fin service och trevliga grannar som Flygkapten och Hotlips känner från stan. Abborrarna hoppade som laxar i hamnen och vi såg stora fina exemplar. Rederiet, som glömt sitt djuphavsfiskespö hemma, såg längtansfullt på de andra fiskarna på bryggan och nästan längtade tillbaka till Norska kusten OCH fisket. Inte ullen dock!

Nöjd Flygkapten som stått vid rodret hela dagen
Flygkapten kom med det fantastiska förslaget att vi skulle planera var vi skulle gå nästa dag nu på kvällen. Hotlips, Kapten och Rederiet tittade förvånat på Flygkapten och sa i kör " det har vi ju gjort varje kväll!!" öh, har vi"  sa Flygkapten som är en mycket van navigatör, men trots det ff tror att Bianca har en rorkult så han svänger ibland lite hit och dit innan Bianca åter är i sin bana.
Hotlips i sitt esse! Var är vinet?